Reseberättelse – semester på Seychellerna

Att semestra på Seychellerna är en dröm för många. Det anses vara ett av världens mest romantiska och exklusiva resmål och många brudpar styr bröllopsresan hit. Det som lockar är förstås de helt fantastiska folktomma stränderna med kritvit sand och ett turkost kristallklart hav. Här Anse Sous d’Argent på La Digue.

 

Landet som ligger 7 grader söder om Ekvatorn består av 115 öar varav bara ett fåtal är bebodda. Turistöarna är bergiga av granit och längre ut i arkipelagen finns sandiga atollöar. Det sägs att öarna har uppstått när Indien frigjorde sig från Afrika. Befolkningen uppgår till 90.000 och man tar emot ca 300.000 turister per år. Turism är strängt reglerad för att undvika skador på naturen.

Huvudnäringarna består av turism, fiske samt lite hantverk. I stort allt importeras via plan eller båt från Europa, Mellanöstern och Sydafrika huvudsakligen. Tänk att tom mjölken flygs in. Det finns helt enkelt ingen mark att odla på eftersom den mesta yta täcks av tropisk skog och berg.

De flesta turister besöker de tre öarna Mahe, Pralin och La Digue. Mahe är huvudön och där bor ca 60.000 av befolkningen varav 10.000 i huvudstaden Victoria (döpt efter brittiska drottning Victoria) som också uppges vara världens minsta huvudstad. Den brittiska historien visar sig också genom att det finns en imitation av Big Ben i staden.

Landet upptäcktes av portugisiska sjöfarare på 1500-talet men togs över av fransmännen 1756 som flyttade över från Mauritius med sina slavar. 40 år senare togs landet över att britterna fram till självständigheten 1976.

Befolkningen kallar sig regnbågsfolk eftersom de utgörs av en blandning av många bakgrunder från Afrika, Europa och Asien. Arbetskraften räcker  inte till så hotellen importerar arbetskraft huvudsakligen från Indien, Nepal, Sri Lanka och Sydostasien. Varje hotell har en kvotering där taket på utländsk arbetskraft är satt till 40 %.

Det sägs att det finns fler jättesköldpaddor i landet är människor. Dessa ser man överallt….här vid ett vanligt bostadshus som ett ”husdjur”.

Atmosfären är laid back och servicen är kanske inte alltid 100 %. De kan inte riktigt mäta sig med Mauritius eller Sydafrikas service nivå. Befolkningen är fattig och många lever ur hand i mun vilket märks tydligare ute på öarna än på huvudön Mahe. Enligt FN ligger landet i topp vad gäller levnadsstandard i Afrika. Medellönen uppgår till ca 600 Euro och efter skatt återtar ca 500 Euro. Mat är dyrt liksom alla andra förnödenheter så väldigt få kan spara pengar. Många jag träffade hade inte ens besökt närliggande öar utan levde hela sitt liv på en enda ö.

Vad gör man på Seychellerna? Huvudattraktionen är förstås sol och bad men allt är inte stränder och de ser olika ut på olika öar och delar av öar så att hyra en bil en dag eller två kan definitivt rekommenderas. Eller cykel när man är på la Digue. Det går även att åka lokalbuss för ca 3 kr men då får man bereda sig på att vänta och att trängas.

Mahe, huvudön är 27 km lång och 8 km bred och man  kör man snabbt runt ön. Den är bergig där högsta punkten Morne Seychellois är 905 meter. Där uppe är det fint att vandra med en enastående utsikt. En del vägar är mycket kuperade. Det finns 2 5* hotell; Kempinski och Constance Ephelia. Men det finns också gott om billigare hotell och gästhus.

Till Pralin åker man med Cat Cocos båtar som tar ca 60 minuter (pris 500 kr enkel) eller så flyger man med små 15 seatade propellerplan.  På Pralin finns flera världsberömda stränder bla Anse Lazio i nordost. Och snorklingen i Curieuse Marine Park i närheten bör man inte heller missa med många färggranna fiskar men tyvärr ofta blekta koraller som på så många andra platser.

På Pralin i nationalparken Vallée de Mai växer palmträdet Coco de Mer med kokosnätter som kan väga upp till 25 kg. Den är endemisk för Pralin men har även planterats på La Digue.  På bilden är det unga nötter som inte riktigt vuxit till sig. Nötterna är fridlysta och får inte plockas. 

Det tar 15 minuter till la Digue med båt från Pralin. Ön som är liten har 60 bilar men bara 5 av dem är privatbilar (taxi). Från båten kan man bli hämtad i en sån här:

De flesta färdas per cykel. Oxkärra var tidigare ett transportmedel men det såg jag inte till. Hyr en cykel och ta dig mellan stränderna. Ingen låser dem utan man ställer dem var som helst och hoppas känna igen den när man kommer tillbaka.

Den bästa stranden anses vara Anses sous d´Argent och ligger inne i en park som är avgiftsbelagt (75 kr). När jag var där gifte sig ett italienskt par på stranden. Vattnet är kristallklart och snorklingen fantastisk men svårt att bada eftersom det är för grunt.

Internet finns på de flesta hotell av skiftande kvalitet. Det har lagts ut en 200 mil lång kabel från Tanzania för detta ändamål.

Klimaten är tropiskt och gör att man kan resa dit året runt men i dec – feb är det regnperiod Priserna är höga av transportskäl. Så vi västerlänningar upplever landet dyrt. Men det är en upplevelse och väl värt iaf ETT besök.

Boenden

Det finns boenden av skiftande kvalitet. Allt från fantastiska boenden på egna öar för osannolika 40.000 kr natten där tex prins William och prinsessan Madeleine vistades på sina bröllopsresor till enkla guest houses för några hundra per natt. Kolla in att det finns ordentlig AC för det är varmt dygnet runt.

Det krävs inget visum för att resa till Seychellerna och ett antal flygbolag reser dit. Tyskland har 3 direktflyg och tyskarna utgör den största turistgruppen tillsammans med fransmän och engelsmän. Även en hel del sydafrikaner besöker Seychellerna. Skandinavier är däremot inte så frekventera. Jag träffade bara 2 par från Skandinavien på 10 dagar.

Ett av de hotell jag bodde på; Domaine de l ´Orangeraie fick besök av den här båten som låg utanför i flera dagar och utan synligt namn. Den verkar komma från Kazakstan. Det kanske bara är oljebaroner och arabschejker som har råd att tuffa runt i sådana skepp:). Badar man i pengar kan man dessutom köpa fantastiska villor på Mahe från 15.000.000 kr där ett medborgarskap ingår i prislappen.

Maten är dyr på hotellen men man kan äta ett bra mål kreolsk mat för ca 35 kr på ett lokalt hak.  Vad sägs tex om den lokala rätten fruit bat in curry? Fladdermössen till denna rätten är stora som kråkor och syns framåt kvällningen flyga mellan träden. Många hotell ligger lite ensligt så det finns inte alltid några alternativ men när det gör det är det roligt att hänga med lokalbefolkningen på barer och hak – de är vänliga och hjälpsamma. De talar franska, kreol och engelska i den ordningen. Man träffar även på en del ”rastafaris” med bohem klädsel och rastaflätor.

Jag lämnar nu ö-riket med 50 shades of turquoise på näthinna:).

M.Klint

april 2017